Veckorna som flög förbi….. 11 januari 2010

Julen blev vit och det med råge…. Kanske något kallt de senaste veckorna, så kallt i ett par kvällar att mina ögonfransar frös ihop.. Och då skojar jag inte.. 28 minusgrader på fredag var nog rekordet häromkring och jag tror att vi ligger precis i epicentrum av högtrycket. Skoteroverallen på och halsduk framför det mest utsatta i ansiktet hjälper bara lite… Men ska försöka att inte klaga, för än har jag inte glömt bort hur hemskt tråkigt det var med detta eviga regnande som vi hade i flera månader innan vintern kom…  Och våra fyrbenta vänner älskar ju detta väder…. Isac hoppar och dyker ner i snön och får aldrig nog av att springa efter snöbollar, medan Aiko är mera ”smart” (läs LAT) och följer spåren där någon annan har gjort grovjobbet innan…

Isac gjorde ett dyk i snön för att hämta sin älskade leksak

Killarna har fullt upp med att kolla upp alla godluktande spår som kommer i deras väg och vi har både råbockar och älgar som traskar runt husen här vi bor.. Så klart att det doftar superspännande… De har så fullt upp att de nästan glömmer bort att göra det de egentligen är ute för att göra ibland….

Annars trivs de som fisken i vattnet båda två.. Isac kunde nog ligga ute hur mycket som helst, men när brorsan har fått nog och vill in så traskar han också snällt efter… Inte lika kul att vara ute ensam..

Han har faktiskt börjat äta mycket mera nu när det är så kallt och ser ut att växa till sig lite.. Det bådar ju gott för utställningssesongen… Och Aiko har börjat på sin diet.. Eukanubas sterilized overweight får det bli ett tag framöver efter ett tips från Rebecka. Hoppas det funkar på honom. Har testat Royal Canins dietfoder förut vilket också funkade, men det tog så fruktansvärt lång tid bara… Här är vi lite otåliga förstår ni

Fina Isac`n min börjar bli en riktig snygging..

Aiko trivs ute i vintervädret

Vet ni vad lappeguttane hade köpt till oss i julklapp?? Ett videokamera!! De är så snälla!! Så nu kanske det blir lagt ut lite filmsnuttar här så småningom… Bara vi har fått tränat oss lite….

Azlan 2 år 29 december 2009

GRATTIS på 2-års dagen din Azlan! Tänk att du också har blivit vuxen… Stor har du varit länge, men nu är du liksom att räkna som vuxen.. Och så blir man ju tvungen att gå upp i de stora killarnas grupp i utställningvärlden.. Inte för enkelt (fråga Isac). Kommer nog inte att bli så svårt för dig som redan är en kraftig och maffig hane… Undrar om du är så stor under all den pälsen..

Måste bara få visa er dessa underbara bilder som jag har i mitt arkiv på en liten Azlan i snön…

Inte alldeles enkelt att vara liten kille med mjuk valppäls i snö

Söta Azlan som snöboll

 

1 år 22 december 2009

Idag har hon fyllt 1 år. Den lilla Linnèa, som nu har blivit stora tjejen. Hon går, hon dansar, hon ”pratar”, hon skrattar och är glad så alla hennes 7 små tänder tittar fram.. Och jag kanske är aningen jävig, men jag tycker faktiskt att hon är världens vackraste och härligaste unge.. Och hon blir bara roligare för varje dag som går…

En alldeles nyfärsk Linnèa….

Och fy vad fort denna tiden har gått……. 

Kan själv… 16 december 2009

Lilla smuppan min fyller strax sitt första år. Nu går hon som en raket och har plötsligt blivit så stor.. Men i våra ögon är hon så pytteliten.. Var på 1-års kontroll igår och vägde bara nåt med 8200 gr och det är inte mycket att hänga i julgranen. Pyttesmå fötter som bara är str 17 ska i sina första lackskor, men så små riktiga skor finns inte att få tag på.. Så det fick bli ett par i str 19 bara för att vara fin liksom… Vill man vara fin, får man lida pin heter det ju..  Det blir väl att stoppa skorna fulla med bomull eller nåt…

Hon och jag umgås ju varje måndags eftermiddag/kväll, och då kosar vi oss riktigt.. Nu har hon ju blivit så duktig, så jag tyckte hon kunde få prova på att äta alldeles själv…

Får jag verkligen äta själv......?

Tror det är enklare att äta med fingrarna...

Detta var sååååå kul..

Kan äta med sked också jag.....

Att äta själv tyckte hon var jätteroligt, men jag fick inte hjälpa till att styra skeden. Nej då… Så då blev det en stor sked med äpple/banan fruktmos i mormors hår, och det kanske är en bra kur mot gråa hår, vad vet jag…? Själv fick hon pasta med köttfärssås i sitt öga.. Men vi hade lika roligt för det…

Stiltje… 16 december 2009

Här har det varit tyst ett tag… Ena veckan bara fräser man på och har en massa saker att dela med sig av till andra, och så plötsligt tar allt liksom slut.. Men det är väl så för er också kan jag tänka, att man har mycket annat att tänka på såhär i förjulstider..

Men nästan varje dag är jag inne hos er där ute och läser bloggar, men har själv haft stilje i huvudet.. Lite sliten, trött och en mycket ond rygg som förstör mycket gör också sitt till att lusten inte riktigt har varit på plats..

Men nu har vi äntligen fått snö iallafall, och det är lovat lite kallare väder.. Så kanske det går att komma  i den stämningen man vill innan julen..  De allra flesta presenterna är köpta och huset är relativt rent.. Tycker egentligen att julpynt, mat och paket till nära och kära är viktigast.. Med åren har man faktiskt fattat att det inte är nödvändigt att skura alla tak och vägger, städa i alla skåp och skrubbar, baka 7 sorters småkakor som bara måste slängas efter julen.. Grovstäda kan man göra på en annan tid av året och det räcker med färre sorter och kanske till och med köpta kakor kan vara lika goda.. Det räcker som sagt bra med lagom mycket julpynt och god mat för min del..

Isac och Aiko försöker komma i "julstämning"

Han kan om han vill… 02 december 2009

Det var så kul i Lilleström på söndag… Aiko var en dröm i ringen den dagen, och det ska jag lova er att så har det inte alltid varit… Jag får tacka så mycket för alla snälla ord som ni gett oss för detta.. De värmde verkligen..

Vi började med våran första utställning aug 2004. En liten inoff där vi för första gången mötte Rebecka med sin Nikki och Isac`s mamma Troja. Då var allt så nytt och spännande och man sög åt sig all information man kunde få.. Och det är inte rent få tips som vi har tagit åt oss under åren…  Vi tyckte det var så roligt och man mötte så många likasinnande människor…  Alla lika tokiga och ibland lika fjantiga som oss.. Aiko var en liten glad krabat som var glad och lycklig när vi hade det kul i ringen.. Det är klart att han blev lite negativt påverkad av mina nervösa vibbar, men vi kom alltid från de små tävlingarna med underbara kritiker och med god känsla i magen om att detta var något vi ville fortsätta med…

Eftersom allt med officiella tävlingar var nytt för oss, hängde vi på Rebecka och gänget så mycket vi kunde.. Skönt att ha någon som talade om för en om man skulle in i ringen igen eller om vi kunde ta det lungt eller rent av åka hem…

Sen kom våran första tävling för SLK. Den skulle hållas i Mora och det var ju en bit att åka.. Vi åkte upp dagen innan och sov på hotell med Aiko, men inte visste vi att vi hade rum rakt ovanför en nattklubb som stängde 04.00. Så det var bara att försöka sova med fönstret stängd vilket var varmt som i h……t…  Jobbigt för oss, men framförallt för Aiko som alltid har varit en känslig hund…   Så lite slitna efter dålig nattsömn dök vi så upp på utställningsplatsen och letade upp Rebecka och gänget..

En härlig utställning i Sandefjord

Det startade med att vi fick startnummer 13! Sen när de ropade upp startnumren, så hörde vi inte detta… När någon gjorde oss uppmärksamma att det var våran tur, så råkade jag 2 ggr fixa till det så att den stackars hunden fick utställningskopplet i munnen…. Då var jag rejält nervös och skärrad, när de vi skulle ställas med redan hade gjort ett varv i ringen utan oss… Och inte nog med detta så var det säkert 30 grader i solen där vi skulle stå och vänta på våran tur…. Jag var så nervös så både tänderna och knäna skallrade.. Och detta gjorde det inte så mycket roligare för min lilla älskling…

Så var det våran tur… Domaren Olav Hedne hälsade aldrig på Aiko, utan dök rakt över honom så han skvatt och blev rädd. Sen tvingade han fast honom för att sen ge honom en omild behandlig av hans edlare delar, och tyvärr så har denna episod givit honom mèn för livet..  Han har satt sig på handen på fler än en domare under åren… Än idag är han inte stormförtjust i mannliga domare utan föredrar de kvinnliga… Denna gången är den enda gång vi har fått 2 och blått band, men kritiken var kanon men med en avslutning ” önskad större tillgänglighet”.. Det var en läropeng åt oss.. Man ska alltid vara ute i god tid, vara väl förberädd och försöka vara avslappnad och framför allt ha kul…

Titta hur fint han kan gå i ringen om han vill…….       http://www.youtube.com/watch?v=wDJ6O46jYsU

Vitt som vitt…. 02 december 2009

Det kanske hörs på namnet vad denna kille tycker om mest av allt…..   ”Is”ac!

Isac älskar is i alla dess former

Måndagskväll striregnade det när vi la oss för kvällen… Men på tisdag morgon var det runt – 7 när vi tog våran morgonpromenad.. Och idag – 10. Jippi! Härligt och vitt. Ja ja, det kanske är det närmaste snö vi kommer på ett tag vi som bor här i ”låglandet”, men vackert var det iallafall med solen som gnistrade i frosten som låg överallt.. Nästan så jag fick lite julstämning faktiskt……

Isac var så lycklig! Han fullkomligt älskar is, och han hoppar med framtassarna så isen brakar och går sönder, så äter han frusen is så det knastrar… Aiko tycker mest om istapparna som hänger på bergväggar, men det är lite tidigt ännu….

Och vitt som vitt, han älskar grädde, glass och yoghurt nästan lika mycket…..

Isac har "diskat" gräddskålen...

Lite trist….. 01 december 2009

Ultraljud av 2-bent barnbarn / 2008

 

Tredimensionellt ultraljud på Linnèa 2008

Det var så spännande och roligt att få se den första bekräftelsen på att det verkligen fanns någonting där inne i min dotters runda mage..  En liten och perfekt flicka…

Och på den tredimensionella bilden såg man att hon hade precis lik näsa som sin far….

Vilken härlig tid vi hade framför oss, och denna lilla krabat skulle komma precis vid juletid.. 

Nu i fredags var jag faktiskt med på ett ultraljud för första gången (förutom mina egna barns ultraljud då). Inte varje dag man ska bli farmor/bestemor/gommo…. Detta var lite annorlunda då, för denna gång skulle ultraljudet taga plats på Djursjukhuset i Karlstad….

Det var så spännande att få vara med och titta vad som gömde sig i den lilla magen på Yaga. Rebecka tyckte att hon hade märkt några små tecken på att något var på gång, men man kan ju inte vara alldeles säker på saken…. Yaga var så snäll o lugn när vetrinären rakade hennes mage, och hon fann sig i att ligga där stilla som en mus ganska så länge….. Men vet ni va? Magen och tarmarna var fulla av nåt som snart behövde komma ut, men där var inga valpar… Det var ganska så snopet….  För min del väljer jag att hålla tummarna och hoppas att någon liten krabat har gömt sig bakom Yagas välfyllda tarmar…… Men lite troligt….

Så då blir det nog inte några fyrbenta barnbarn i mellandagarna…. Lite trist var det ju, men då ska Yaga paras vid nästa löp och kanska Isac får en ny chans då……

Aiko i Lilleström 29 november 2009

Wow, detta var litt av en dag! Slitsamt, men så roligt. Många fina hundar, och som alltid mycket trevligt folk. Som alltid fick vi inte pratat så mycket med de vi önskade prata med, men så är det ju alltid på utställningar.. Jag tycker nog att det blir nästan lite för intensivt när det är inomhustävling, och i denna stora hall hände det så mycket på en gång så det nästan blev too much. Så nu är det bara att fila på formen för oss alla, och så ska vi invänta utomhus-säsongen med öppna armar.

Därför jag nämner att vi bör fila lite på formen är för att domaren ville ge Aiko sägern i championklassen, men han hamnade som 3 för att han var ”for feit” som hon uttryckte det….. Jodå, det är nog alldeles sant, men lite trist att hon tyckte det, för annars kunde vi mycket möjligt ev ha fixat BIR (tror jag då),och kanska ”norsk vinnare” hade varit inom räckhåll…Så nu är det bara för mig och Aiko att börja banta…. Jag var iallafall mycket nöjd med honom idag för han var hur duktig som helst i ringen och skötte sig exellent som en champion-lappegutt ska göra….

Duktiga Aiko-gutten min.

Kritiken lyder som sådan från domaren Anne Indergaard: ”6 1/2 år viltfarget, som vises i noe god stand (menas tjock och fet). Maskulint hode, noe runde öyne. Utmerket hals og overlinje med velplassert hale. Velvinklet foran og bak, god stabilitet i bevegelse, men kanskje litt lite entusiastisk. Utmerket pels og gemytt.” Placering 1 kval, 3 konk.

Azze vilar ut efter en bra prestation i ringen.

Kompisen Azlan var klanderfri i ringen idag med Rebecka som dagens handler. Det var en fröjd att se honom vara så graciös och fokuserad. Han är den vackraste brunbjörnen jag vet! Azze gjorde också det bästa han kunde idag och det med bravur, men denna domaren hade inte smaken för stora härlige brunbjörnar…   Placering 1 kval, 3 konk.

Söta goda Milli i ringen men mamman sin.

 Vi såg en del av bloggarna där också.. Gry och Milli, Hanne och Marco, Christian och Toivo, Siss och Cita, Honey och Arja med mamman sin och massa flera som vi tidigare har mött både i Norge och Sverige på utställning..

När vi kom hem fick han en välbehövlig tur ute med brorsan Isac.. Men som jag har berättat för er, har denna kille en inställd klocka för vad som ska hända…

Idag tror jag bestämt att något har gått lite snett, kanske pga att vi åkte iväg så tidigt idag och ingenting har varit som det brukar.. När han kom in hade han inte tid att stå still så Mats fick torka honom, utan han störtade upp trappan i tre kliv och stöp ner i sin matskål.. Som givetvis var tom.. Då använder han tassen till att slamra i skålen för att tala om för oss att: ”Hallå! Någon har glömt att jag ska ha mat! Nu!”

Vill ha maaaat nuuu!

 

Inoff utställning m/lappelek 28 november 2009

Idag har vi haft en härlig dag må ni tro! Jag och Isac drog iväg till Arvika för att titta på hans halvsystrar och några flera lappisar i utställningsringen.. Ganska så trevligt att bara vara på utställning och inte deltaga, men idag var detta nästan lika jobbigt. Isac skällde och gnällde något alldeles förfärligt och var aningen jobbig att ha med sig.. Vi var i ett ridhus där det bara finns möjlighet att sitta på en av ringens sidor och då blir det såklart ganska trångt med alla hundar tätt inpå. Så för att han skulle få lugna ner sig lite och jag få en möjlighet att följa utställningen, så fick han sitta i bilen och varva ner lite….

Isac´s halvsystrar från B-kullen Java från Borlänge och Kira från Kil visade sig vara ett par snygga damer, och Java gick så långt som till BIM idag. Grattis Java! Och sen hälsade vi lite extra på deras bror Trolle som bor i Arvika. Honom har vi träffat några gånger, och han och Isac är lika lektokiga och tycks gilla varann fortfarande fast de nu är stora, tuffa grabbar.

Isac`s superduper glada halvbror Trolle

Lilla Myra som är nytillskottet på Lapinluna`s, blev först BIR valp och sen 2 BIG valp på sin allra fösta utställning. Inte så konstigt tycker vi, för sötare och charmigare tjej en henne får man allt leta länge efter… Och vilken utställningstjej sen!!! Trippade runt där som en liten ängel, och hade full kontakt med matte hela tiden.. Duktig tjej det!!

Lilla söta Myra. BIR valp och 2 BIG valp.

Sen fick vi hälsat lite på Neiti, en liten som nu har blitt ganska så stor Nellibebis. Och vilken söting.. Man blir ju helt salig av att snosa på all babypäls..

Lilla Neiti, som nu har blivit ganska så stor..

När utställning var avklarad, bar det av med hela gänget till Lapinluna för lite lapperace. Marina`s Panos fick hälsa på sina barn Java, Kira och Trolle. Sen fick alla leka med varann lite, och småtjejerna Myra och Neiti hängde på. Sen hakade lilla Welsh Corgin till Rebeckas syster Johanna på, och han var den mest lektokiga av de alla.. Det blev lite alla jagar Ådi en stund, men han brydde sig inte om det…

Sen var alla vi tvåbenta inbjudna på fika.. Det var nystädat, nymålat och nybakat på Lapinluna, men efter att vi åkte vet jag inte riktigt hur det såg ut… Stackars dem!

Men det mysigaste av allt var att få sitta på deras köksgolv och bli pussad av 7 stycken lappisar i blandad storlek! Alla lika underbara! Men de allra blötaste pussarna fick man av snygg-Erkki!

Tack för idag alla Lapinlunare!

Nu är det på hög tid att hoppa i bingen. Imorgon bitti drar jag, syrran och Aiko iväg till Lilleström på stoooor utställning! Lite nervös, men det ska bli otroligt kul!