Härlig vinterutställning

Klockan här hos oss ringde 4.20 på lördags morgon. Tidigt javisst, men är det utställning så är det ett måste att komma iväg i relativ god tid.. Det finns inget värre än att komma i sista sekund… Och jag vet flera som står upp mycket tidigare än oss. 😉

Allt det viktigaste packas kvällen innan, men både vi och vovvarna måste ha frukost och få vakna i lugn och ro. Och dessutom måste de få en skön morgonpromenad…

Vi har börjat få in en bra rutin efter några år av utställningar, men denna gången var allt lite annorlunda… Som ni kanske såg i ett föregående inlägg så har våran bil blivit påkörd och står fortfarande på verkstaden för åtgärd.. Så nu skulle vi åka i en liten Renault à la miniburk som lappeguttane var tvungna att sitta fastspända i säkerhetsbälten i baksätet på.. Ingen höjdare, och inget som vi rekommenderar eller kommer att göra någon mer gång… Dessutom är det inte lagligt att ha husdjur i hyrbil.. 😉 Kan få böta 1500.-.. Men hoppas de inte läser min blogg bara…   Isac som inte är superförtjust i att åka bil annars, var nu uppjagad och bekymrad hela vägen.. Aiko fick vi spänna loss för han ville ligga pannkaka på golvet bak förarstolen.. Så vi höll tummarna att vi inte skulle bli stoppade av polisen… I Sverige får man kraftiga böter av att inte ha sina hundar säkrade i bilen, och jag tror att det säkert är likadant i Norge.. Men nöden har ingen lag..

Det andra som inte var helt som det skulle var ju att jag är relativt nyopererad i ryggen.. Nu har jag flera titanskruvar, stag och det är mejslat bort ben från korsbenet och transplanterat in mellan kotor.. Jag är inte alls ihopläkt  då det bara är 14 dagar sen operationen, så det var osäkert om jag skulle orka med att sitta så långt som till Kongsberg.. Men det gick bra, men jag kan lova att hemresan var inte speciellt bekväm. Och det tog 2 dagar innan jag kände att jag var på gång igen.. Men det var värdt det!! Jag visste ju att Rebecka skulle hjälpa till med handlingen, så det var ju ”bara” att göra det så bekvämt för sig som det gick…

Det tredje var ju att det var en vinterutställning.. Första gången för våran del, och vi var inte riktigt säkra på vad vädret skulle ställa till med.. Och vi var begränsade i och med att bilen inte kunde lastas hur som helst.. Men vi klädde oss som polfarare, och vädret var alldeles kanon hela dagen. Liiite kalla om tårna kanske, men det gick ganska bra ändå…

Nu till utställningen då. Det var om jag räknat rätt 27 finska vuxna finska lapphundar.. 10 stk i öppna klassen som Isac skulle ställas i.. Han fick exellent i kval (tidigare rött), blev i konk  3:a med ck.  När alla 10 hormonstinna hanar kom in i ringen, lät det något alldeles förskräckligt och jag tänkte i mitt stilla sinne att Rebecka kom till att få ett fasligt jobb med min lilla sinnatagg.. Men tji fick jag… Han var snäll som ett lamm och uppförde sig exemplarisk, och jag blev riktigt imponerad av honom (eller kanske det var Rebecka som var den egentliga anledningen).. Tror inte han tyckte det var superkul att ställas, men en bidragande orsak till det kan ju ha varit den traumatiska bilfärden..

Han gick sen till bedömning av bästa hane, men fick ingen placering på ”the podium” denna dagen.. Och inget storcert på oss då som vi så gärna velat ha.. Men konkurrensen var stenhård så vi måste säga oss nöjda med både bedömning, utställning och delvis av kritiken… 😉

Duktiga Isac med lika duktiga Rebecka som handler.

Tusen tack för en fin dag med som vanligt en massa trevliga lappisfolk och vackra hundar…

Och ett speciellt tack till Rebecka för all hjälp med Isac.